Det är inte varje dag man läser en bok som inte skrivits av Martin Heidegger som är lika delar torr och djup på detta vis. Sedan är det ju alltid härligt med 60-talsspekulationer om nanobotar och artificiell evolution. Extremt njutbart, och slutet är enligt min ringa mening lika enkelt som abrubt och genialt.
Lem är jävligt konstig. Får återkomma till detta någon gång.
Lem är jävligt konstig. Får återkomma till detta någon gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar