Med avsikten att sätta ihop en liten lista över intressanta sf-romaner som givits ut under 2000-talet har jag i flera timmar försökt hitta en sammanfattande förteckning över de största genrespecifika litteraturpriserna. Slutligen fann jag detta och detta. Vissa av böckerna faller snarare in i besläktade genrer, som fantasy eller kontrafaktisk historia. Följande urval listar ett litet och någorlunda godtyckligt urval av romaner som tilldelats flera priser och som enligt min subjektiva bedömning tycks vara intressant sf-litteratur. Detta innebär givetvis att vissa tveklöst intressanta verk hamnar utanför. Jag väljer för övrigt att endast ta med böcker och författare jag inte läst ännu.
Blackout/All Clear av Connie Willis
Connie Willis har bland annat vunnit elva Hugo Awards, sju Nebula Awards och fyra Locus Awards. Blackout/All Clear, en roman om tidsresor i två delar, kammade hem en av varje. Willis är från Colorado men flera av hennes romaner utspelar sig i England, så även denna, som handlar om historieforskning som bedrivs genom resor i tiden. Enligt lite slentrianmässiga efterforskningar som jag bedrivit skall hennes litteratur präglas av en motvilja mot politisk korrekthet och av humoristiska grepp som ibland gränsar till slapstick men som för den skull inte undergräver de allvarliga teman som hennes böcker behandlar. Hon skall ha ett fokus på humaniora och mjuka vetenskaper, utan att för den delen undvika teknologiska spörsmål. Tycks jävligt intressant, måste jag säga.
The Windup Girl av Paolo Bacigalupi
Den amerikanske författaren Paolo Bacigalupi skriver vad som brukar kallas biopunk, det vill säga sf med fokus på bioteknik. Liksom cyberpunk, som vanligen dristar ämnen som informationsteknologi, teknologiskt altererade människor och artificiell intelligens, brukar biopunklitteratur utspela sig i en någorlunda nära framtid där megakorporationer utgör en synnerligen betydande maktfaktor. Skillnaden är vetenskapligt fokus och antagandet att biotekniken i många avseenden kommer leda till större förändringar än cybernetik och IT. The Windup Girl överöstes med priser (Hugo, Nebula och John W. Campbell Memorial Award) och verkar sålunda vara en bra inkörsport till en mer eller mindre samtida form av sf som jag personligen är ganska obekant med.
The Dervish House av Ian McDonald
Ian McDonald, brittisk författare med skotska och irländska rötter, skriver sf som delvis tycks kunna beskrivas som cyberpunk, och hans romaner tycks till stor del utspela sig i utvecklingsländer, något som är förhållandevis ovanligt inom sf, och som förmodligen öppnar upp för behandlandet av många relevanta frågor som tråkigt nog inte dristas så ofta som de borde inom genrens ramar. The Dervish House utspelar sig i ett framtida Istanbul, där nanoteknologi, gamla legender, konspirationer och dramatiska händelser under en veckas tid för samman en handfull för varandra tidigare okända människor. För boken har författaren tilldelats BSFA Award och John W. Campbell Memorial Award.
Nova Swing av M. John Harrison
Nova Swing tycks av olika recensioner att döma vara riktigt svårkategoriserad, och handlingen tycks vara krånglig att sammanfatta. Jag väljer att kort konstatera att det rör sig om sf med noirinslag, att det handlar om en plats och en tid långt borta, att recensionerna omedelbart får mig att asociera till bröderna Strugatskijs ohanterbart superba Picknick vid vägkanten och att jag får en vag känsla av space opera någonstans i magtrakten. M. John Harrison, som tycks ha väldigt vida litterära influenser och intressen och som av allt att döma inte sticker under stol med det i sina böcker, tilldelades för boken i frågan Arthur C. Clarke- och Philip K. Dick-priserna. Varför har alltid sf-författare en mystisk initial i sitt namn?
A Deepness in the Sky av Vernor Vinge
Eftersom den amerikanske författaren Vernor Vinge är professor emeritus i datavetenskap och matematik skulle man kunna misstänka att han i allmänhet är jävligt ball och att han i synnerhet skriver bra, hård sf. A Deepness in the Sky behandlar Vinges favorittema artificiell intelligens, är libertarianskt vinklad (varför är libertarianer bra sf-författare?),* berör interstellärt maktspel och utomjordiska civilisationer. Vinge, som ju har varit med ett bra tag och varit viktig bland annat för framkomsten av cyberspacebegreppet, borde jag nog ha läst för länge sedan.
* Visst hade det varit kul att läsa miljöpartistiska post-cyberpunkutopier och space opera a la August Palm?!!
Blackout/All Clear av Connie Willis
Connie Willis har bland annat vunnit elva Hugo Awards, sju Nebula Awards och fyra Locus Awards. Blackout/All Clear, en roman om tidsresor i två delar, kammade hem en av varje. Willis är från Colorado men flera av hennes romaner utspelar sig i England, så även denna, som handlar om historieforskning som bedrivs genom resor i tiden. Enligt lite slentrianmässiga efterforskningar som jag bedrivit skall hennes litteratur präglas av en motvilja mot politisk korrekthet och av humoristiska grepp som ibland gränsar till slapstick men som för den skull inte undergräver de allvarliga teman som hennes böcker behandlar. Hon skall ha ett fokus på humaniora och mjuka vetenskaper, utan att för den delen undvika teknologiska spörsmål. Tycks jävligt intressant, måste jag säga.
The Windup Girl av Paolo Bacigalupi
Den amerikanske författaren Paolo Bacigalupi skriver vad som brukar kallas biopunk, det vill säga sf med fokus på bioteknik. Liksom cyberpunk, som vanligen dristar ämnen som informationsteknologi, teknologiskt altererade människor och artificiell intelligens, brukar biopunklitteratur utspela sig i en någorlunda nära framtid där megakorporationer utgör en synnerligen betydande maktfaktor. Skillnaden är vetenskapligt fokus och antagandet att biotekniken i många avseenden kommer leda till större förändringar än cybernetik och IT. The Windup Girl överöstes med priser (Hugo, Nebula och John W. Campbell Memorial Award) och verkar sålunda vara en bra inkörsport till en mer eller mindre samtida form av sf som jag personligen är ganska obekant med.
The Dervish House av Ian McDonald
Ian McDonald, brittisk författare med skotska och irländska rötter, skriver sf som delvis tycks kunna beskrivas som cyberpunk, och hans romaner tycks till stor del utspela sig i utvecklingsländer, något som är förhållandevis ovanligt inom sf, och som förmodligen öppnar upp för behandlandet av många relevanta frågor som tråkigt nog inte dristas så ofta som de borde inom genrens ramar. The Dervish House utspelar sig i ett framtida Istanbul, där nanoteknologi, gamla legender, konspirationer och dramatiska händelser under en veckas tid för samman en handfull för varandra tidigare okända människor. För boken har författaren tilldelats BSFA Award och John W. Campbell Memorial Award.
Nova Swing av M. John Harrison
Nova Swing tycks av olika recensioner att döma vara riktigt svårkategoriserad, och handlingen tycks vara krånglig att sammanfatta. Jag väljer att kort konstatera att det rör sig om sf med noirinslag, att det handlar om en plats och en tid långt borta, att recensionerna omedelbart får mig att asociera till bröderna Strugatskijs ohanterbart superba Picknick vid vägkanten och att jag får en vag känsla av space opera någonstans i magtrakten. M. John Harrison, som tycks ha väldigt vida litterära influenser och intressen och som av allt att döma inte sticker under stol med det i sina böcker, tilldelades för boken i frågan Arthur C. Clarke- och Philip K. Dick-priserna. Varför har alltid sf-författare en mystisk initial i sitt namn?
A Deepness in the Sky av Vernor Vinge
Eftersom den amerikanske författaren Vernor Vinge är professor emeritus i datavetenskap och matematik skulle man kunna misstänka att han i allmänhet är jävligt ball och att han i synnerhet skriver bra, hård sf. A Deepness in the Sky behandlar Vinges favorittema artificiell intelligens, är libertarianskt vinklad (varför är libertarianer bra sf-författare?),* berör interstellärt maktspel och utomjordiska civilisationer. Vinge, som ju har varit med ett bra tag och varit viktig bland annat för framkomsten av cyberspacebegreppet, borde jag nog ha läst för länge sedan.
* Visst hade det varit kul att läsa miljöpartistiska post-cyberpunkutopier och space opera a la August Palm?!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar