KOPIMISM
Förr i tiden hände det tydligen att unga män sade sig tillhöra Jehovas vittnen för att undkomma värnplikten, eller åtminstone få göra någon form av vapenfri tjänst. Eftersom jag tillhör dem som anser att värnplikt är något aningen förlegat och att folk som inte är villiga och inte drivs av väl genomtänkta motiv inte är lämpliga att handskas med vapen, tycker jag inte att detta gamla knep är särskillt kontroversiellt. Däremot kan man fråga sig i vilken grad en eventuell religiös övertygelse skall kunna fungera som en förevändning för att slippa undan samhälleligt engagemang i en demokrati. Jag skulle till exempel kunna tänka mig att betalandet av skatt är något som strider mot de grundläggande principerna i LaVeys satanism. Om det inte vore så att satanister är omöjliga att ta på allvar, skulle detta ha varit ett intressant problem.
Ännu svårare att ta på allvar är kopimismen. I synnerhet som denna tro tycks vara grundad av någon som är med och leder Kristna studentrörelsen i Sverige. Rätten att praktisera sin tro under organiserande former är i mina ögon en viktig demokratisk princip. Då folk driver gäck med denna rätt och de lagar och förordningar som gör denna rätt praktiskt tillämpbar, undermineras och urholkas en viktig del av det demokratiska systemet. Kanske. I vilket fall som helst framstår det hela som antingen ett misslyckat practical joke eller ett sätt att utnyttja det faktum att Sveriges religionslagstiftning är hyffsat bra. Att motiven är religiösa har jag svårt att tro.
Enligt min mening är religion något som skall tas på allvar. Så även frågan om copyright och immaterialrätt. Jag är en nitisk förespråkare av free software och open source och en musiker som vägrar att ens försöka ta betalt för den musik jag skapar. Kopimismen framstår som ett jävligt otaktiskt drag. I ännu högre grad än tidigare framstår det som att frågorna om fildelning och copyright tråkigt nog främst drivs av revolterande tonåringar som försöker skapa sig en identitet genom att hålla sig med kontroversiella åsikter. Det är klantigt att driva med både det demokratiska systemet och med sin egen agenda om man vill bli tagen på allvar. Och jag tror inte att kopimismen kommer att leda till några samhälleliga kryphål för sina utövare heller, om det nu är det de är ute efter.
------------
TIME CLOAK
National Geographic skriver här att forskare funnit ett sätt att mycket lokalt och under sanslöst begränsad tid få händelser att synbarligen försvinna, genom att kröka ljuset. Det var i grevens tid!
------------
ROBERT J. SAWYER
Den kanadensiska författaren Robert J. Sawyers trilogi The Neanderthal Parallax tycks av första boken att döma vara rejält underhållande, i synnerhet vad gäller hans beskrivningar av det i vissa avseenden föredömliga neanderthalarsamhället, men jag väljer att återkomma då jag läst alla tre delar.
------------
CLARKE
Childhoods End var en synnerligen torr bok om andlig evolution och en främmande civilisation som förmyndare, som trots fantastiska visioner och synnerligen ambitiösa pretentioner var ganska trög att ta sig igenom. Enligt min erfarenhet är Clarke en synnerligen ojämn författare. Min tes är att han inte bemästrade romanskrivandet förrän på sextiotalet. Ovan nämnda verk samt The City and the Stars har jag plikttroget läst, men om man vill läsa femtiotalsclarke skulle jag hellre rekommendera två fantastiska novellsamlingar: Expedition to Earth och The Other Side of the Sky.
Förr i tiden hände det tydligen att unga män sade sig tillhöra Jehovas vittnen för att undkomma värnplikten, eller åtminstone få göra någon form av vapenfri tjänst. Eftersom jag tillhör dem som anser att värnplikt är något aningen förlegat och att folk som inte är villiga och inte drivs av väl genomtänkta motiv inte är lämpliga att handskas med vapen, tycker jag inte att detta gamla knep är särskillt kontroversiellt. Däremot kan man fråga sig i vilken grad en eventuell religiös övertygelse skall kunna fungera som en förevändning för att slippa undan samhälleligt engagemang i en demokrati. Jag skulle till exempel kunna tänka mig att betalandet av skatt är något som strider mot de grundläggande principerna i LaVeys satanism. Om det inte vore så att satanister är omöjliga att ta på allvar, skulle detta ha varit ett intressant problem.
Ännu svårare att ta på allvar är kopimismen. I synnerhet som denna tro tycks vara grundad av någon som är med och leder Kristna studentrörelsen i Sverige. Rätten att praktisera sin tro under organiserande former är i mina ögon en viktig demokratisk princip. Då folk driver gäck med denna rätt och de lagar och förordningar som gör denna rätt praktiskt tillämpbar, undermineras och urholkas en viktig del av det demokratiska systemet. Kanske. I vilket fall som helst framstår det hela som antingen ett misslyckat practical joke eller ett sätt att utnyttja det faktum att Sveriges religionslagstiftning är hyffsat bra. Att motiven är religiösa har jag svårt att tro.
Enligt min mening är religion något som skall tas på allvar. Så även frågan om copyright och immaterialrätt. Jag är en nitisk förespråkare av free software och open source och en musiker som vägrar att ens försöka ta betalt för den musik jag skapar. Kopimismen framstår som ett jävligt otaktiskt drag. I ännu högre grad än tidigare framstår det som att frågorna om fildelning och copyright tråkigt nog främst drivs av revolterande tonåringar som försöker skapa sig en identitet genom att hålla sig med kontroversiella åsikter. Det är klantigt att driva med både det demokratiska systemet och med sin egen agenda om man vill bli tagen på allvar. Och jag tror inte att kopimismen kommer att leda till några samhälleliga kryphål för sina utövare heller, om det nu är det de är ute efter.
------------
TIME CLOAK
National Geographic skriver här att forskare funnit ett sätt att mycket lokalt och under sanslöst begränsad tid få händelser att synbarligen försvinna, genom att kröka ljuset. Det var i grevens tid!
------------
ROBERT J. SAWYER
Den kanadensiska författaren Robert J. Sawyers trilogi The Neanderthal Parallax tycks av första boken att döma vara rejält underhållande, i synnerhet vad gäller hans beskrivningar av det i vissa avseenden föredömliga neanderthalarsamhället, men jag väljer att återkomma då jag läst alla tre delar.
------------
CLARKE
Childhoods End var en synnerligen torr bok om andlig evolution och en främmande civilisation som förmyndare, som trots fantastiska visioner och synnerligen ambitiösa pretentioner var ganska trög att ta sig igenom. Enligt min erfarenhet är Clarke en synnerligen ojämn författare. Min tes är att han inte bemästrade romanskrivandet förrän på sextiotalet. Ovan nämnda verk samt The City and the Stars har jag plikttroget läst, men om man vill läsa femtiotalsclarke skulle jag hellre rekommendera två fantastiska novellsamlingar: Expedition to Earth och The Other Side of the Sky.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar